Snusets dag 24 oktober - Snusdosor då och nu

• Den 24 oktober firas snusets dag.
• 1700-talets dosor kunde vara i guld och pärlor.
• Plastdosan slog igenom på 1970-talet.
• 2000-talet gav mer färg och tydligare etiketter.
• ​Dagens snusdosor fungerar som informationsbärare med QR-koder.

Snusdosan har inte alltid varit den plastburk vi slänger ner i jackfickan på väg ut genom dörren. En gång i tiden var den en statussymbol och ibland till och med ett samtalsämne på finare middagar medan nu finns det i var och varannan kiosk eller ficka. Vi tar dig tillbaka från början. 

Under 1700-talet blev luktsnus en statussymbol bland Europas överklass, särskilt vid det franska hovet. Snusdosorna var minst lika exklusiva som innehållet och kunde vara tillverkade av guld och dekorerade med pärlor och diamanter. Så småningom spred sig snuset till Sverige och blev allt vanligare även utanför överklassen. Mot slutet av 1700-talet introducerades kardusen, en enkel pappersförpackning som gjorde det lättare att förvara och hantera snuset. Från lyxiga gulddosor till praktiska pappersförpackningar, helt enkelt.

Under 1800-talet utformades snusdosorna med större fantasi och personlighet. På Snus- och Tändsticksmuseum kan man hitta snusdosor från 1800-talet formade som en sko i trä och läder såväl som en porslin snushållare (för nässnus) i form av en gubbe eller som en snäcka. Det var även här som snushunden började komma till. En liten träfigur i form av en hund som man hade snuset i.

Under 1900-talet började snusdosan byta skepnad. Trä och porslin fick sällskap av både plåt och plast, och dosan var inte längre bara en detalj i hemmet, utan något som följde med i fickan. Nya former dök upp och snushunden ersattes med tiden av både metallburkar och moderna plastdosor.

Snushunden blev en vanlig syn i svenska hem under tidigt 1900-talet, både som prydnad och praktisk snusförvaring. Den lilla träfiguren, formad som en hund, var inte bara dekorativ utan också funktionell. Kroppen rymde snuset, medan ett lock på ryggen, fäst med gångjärn undertill, höll innehållet färskt. När det var dags att ta en portion, fungerade hundens "nos" som en liten skopa för smidig dosering.

Metalldosorna fick sitt genombrott på 1900-talet och ett av sveriges äldsta snusvarumärken, Grov, började tillverka dosor i bleckplåt, som faktiskt kunde återanvändas som stekpanna med hjälp av ett träskaft och en spik, det sägs att bl.a. vägarbetare använde det för att steka fläsk.

Den första plastdosan kom till under 1970-talet och då blev också dosorna mer praktiska och började likna varandra mer. När plast blev billigare och lättare att forma banade det väg för runda, hållbara burkar med bättre täthet och tydligare etikettering, något som passade både butiksexponering och massproduktion.

Under 2000-talet har vi sett mer färg och design på dosorna, som började visa mer information i form av olika symboler, som nikotinstyrka, format och smak. Fler funktioner tillkommer löpande. Under den här tiden har också miljötänket ökat, till exempel kan man panta snusdosor för att minska nedskräpningen.

Dagens snusdosor är inte bara funktionellt designade, de fungerar också som informationsbärare. Fler och fler varumärken experimenterar med olika typer av symboler och QR-koder för att förmedla innehåll, ursprung, hållbarhetsinformation och produktfakta.

Så här läser du av dosan:

Smak: Smaken är ofta angiven med både namn och ikon - Mint, citrus eller bär. Det hjälper till att snabbt identifiera sin smakpreferens.
Styrka: Anges ofta med pluppar eller siffror, oftast mellan 1 till 5, där fler pluppar betyder högre nikotinhalt.
Format: Mini, slim, large - Prillans format berättar om dess storlek.

Utvecklingen stannar inte här, vi kan nog vänta oss ännu fler interaktiva och personliga funktioner, och kanske även helt nya symboler. Och vem vet, kanske blir dagens snusdosa till och med ett samlarobjekt värt att visa upp i framtiden!

1. Digitalmuseeum - Snus & Tändsticksmuseum 
2. Snus & Tändsticksmuseum 
3. ​Grov 150 år - en historia genom förpackningar - Nettotobak