Högre skatt på e-cigaretter kan öka barns exponering för cigarettrök

Studien, genomförd av forskaren Jason Semprini vid Des Moines University, bygger på data från den amerikanska barnhälsoenkäten National Survey of Children's Health mellan 2016 och 2024. Totalt analyserades uppgifter från 291 667 barn, motsvarande cirka 484,6 miljoner barnår efter statistisk viktning.

Forskarna undersökte hur skatter på e-cigaretter påverkar föräldrars rökvanor i tvåföräldershushåll. Resultaten visar att en ökning av ENDS-skatten med en dollar per milliliter var kopplad till:

• En ökning med 0,51 procentenheter av sannolikheten att ett barn bor i ett hushåll där vuxna röker
• En ökning med 0,33 procentenheter av sannolikheten att rökning sker inne i hemmet
• Enligt forskarnas beräkningar motsvarar detta en relativ ökning på 7 procent av hushållsrökning och en ökning på 16 procent av rökning inomhus jämfört med utgångsnivåerna
• Forskarna uppskattar att effekten motsvarar att omkring 1,5 miljoner fler barn exponeras för passiv rökning

En viktig slutsats i studien är att sambandet endast kunde observeras i hushåll där föräldrarna hade lägre utbildningsnivå. Forskarna fann ingen motsvarande effekt i hushåll med högre utbildning.

Även om studien inte kan fastställa direkta orsakssamband menar forskarna att resultaten kan tyda på att vissa vuxna väljer att fortsätta röka cigaretter eller röker mer i hemmet när alternativa nikotinprodukter blir dyrare.

Inom EU diskuteras för närvarande om högre skatt på alternativa nikotinprodukter kan minska rökningen – framför allt i syfte att minska ungdomsanvändningen. Den nya studien pekar dock på att sådana åtgärder också kan få negativa konsekvenser för grupper som redan är mer utsatta för rökrelaterad ohälsa.

Markus Lindblad, Head of External Affairs på Haypp Group, menar att resultaten bör tas på allvar.

Han anser att politiker bör väga in både direkta och indirekta effekter när nya regler införs.

Barns exponering för passiv rökning har minskat stadigt under de senaste decennierna, men studien antyder att denna positiva utveckling kan bromsas eller till och med vändas i vissa grupper när alternativa produkter beskattas hårdare.

Resultaten kommer samtidigt som flera länder diskuterar skärpt reglering och högre beskattning av nikotinprodukter. Forskarna menar att beslutsfattare bör utvärdera inte bara de avsedda effekterna av nya åtgärder utan även möjliga oavsiktliga konsekvenser för folkhälsan. I Sverige röker fortfarande ungefär 5 procent av befolkningen, eller en halv miljon människor. Det är oklart hur många av dessa som bor i hushåll med hemmavarande barn.