WHO varnar - Europa halkar efter i kampen mot rökning

• WHO slår larm: Europa riskerar att förbli den region i världen med högst tobaksanvändning till 2030, med över 1,1 miljoner tobaksrelaterade dödsfall per år.
• Regleringen släpar efter: Nikotinmarknaden förändras snabbt, men lagstiftningen behandlar ofta alla nikotinprodukter som lika skadliga, trots stora risk skillnader.
• Risk för motsatt effekt: Enligt Markus Lindblad kan överdrivet restriktiva regler utan riskdifferentiering bromsa rökare från att byta till mindre skadliga alternativ och driva fram illegal handel.
• Sverige visar alternativet: Skadeproportionerlig beskattning och tillgång till rökfria alternativ har bidragit till EU:s lägsta andel rökare – ett exempel på hur skademinimering kan stärka folkhälsan.

Europa är på väg att behålla sin förstaplats som den plats i världen där tobaksanvändningen är som högst. Enligt WHO orsakar tobak redan över 1,1 miljoner dödsfall årligen i Europa och utan tydligt skärpta åtgärder väntas situationen bestå långt in på nästa decennium.

Samtidigt förändras nikotinmarknaden snabbt. Vapes och andra rökfria produkter ökar, men regleringen är splittrad och ofta utformad som om alla nikotinprodukter vore lika skadliga. Det riskerar att bli kontraproduktivt, menar Markus Lindblad, kommunikationschef på Nettotobak och som länge arbetat med regulatoriska frågor kopplade till tobak och nikotin.

- Av samtliga tobaks- och nikotinprodukter är de som förbränns i särklass mest skadliga. Att bortse från dessa skadeskillnader i lagstiftning och beskattning är att ignorera både vetenskap och erfarenhet, skriver Lindblad i ett svenskt remissvar om nikotinreglering.

Han pekar på att rökfria alternativ i praktiken fungerar som substitutionsprodukter för rökare - och att det är just detta som gjort skillnad i länder som Sverige.

- Den svenska tobakspolitiken har under lång tid använt skadeproportionerlig beskattning för att minska rökningen samtidigt har man erbjudit mindre skadliga alternativ som snus och vitt snus. Resultatet är EU:s lägsta andel rökare, konstaterar Lindblad.

WHO varnar för att dagens politik inte håller jämna steg med marknadens utveckling. Lindblad menar att risken är uppenbar om beslutsfattare fortsätter att behandla alla nikotinprodukter som ett och samma problem.

- Överdrivet restriktiva regler utan riskdifferentiering kan bromsa rökare från att byta till mindre skadliga alternativ – och i stället driva fram svarta marknader och oreglerad konsumtion, menar han.

I förlängningen hotar detta även EU:s egna rökfrihetsmål. Trots höga ambitioner är unionen långt ifrån att nå målet om under fem procent dagliga rökare till 2040, något som enligt Lindblad kräver ett bredare verktygslåda än enbart förbud och höjda skatter.

WHO:s rapport lämnar liten tvekan om problemets allvar - och om organisationens rekommenderade väg framåt. WHO uppmanar medlemsländerna att fullt ut tillämpa ramkonventionen om tobakskontroll (FCTC), skärpa tillsynen och utvidga traditionella tobakskontrollåtgärder till att omfatta även nya och framväxande nikotinprodukter, i syfte att förebygga att dagens konsumtionsmönste. I praktiken innebär detta en linje där nya nikotinprodukter i hög grad behandlas inom samma restriktiva ramverk som cigaretter.

Här går dock en skiljelinje. Lindblad och andra förespråkare för skademinimering menar att en sådan likställning riskerar att motverka folkhälsomålen, genom att osynliggöra avgörande skillnader i risk mellan rökning och rökfria alternativ. I stället för att fokusera på nikotin i sig, bör politiken enligt detta synsätt prioritera att minska de faktiska skadorna av rökning och underlätta för rökare att byta till mindre skadliga produkter.

- Effektiv tobakspolitik handlar ytterst om folkhälsa, inte symbolpolitik. Att erkänna riskminimering är inte att ge upp kampen mot nikotin – det är att ta kampen mot rökning på allvar, sammanfattar Markus Lindblad.