Professor Nyström svarar och förklarar Del 3. Blodsocker
Hur påverkas kroppen när en snusare bestämmer sig för att sluta med prillorna? Vilka effekter kan man egentligen utläsa på blodsockret, inflammationer i kroppen och kolesterol som är kopplat till nikotin? Nettotobak frågar den ansvarige forskaren Professor Fredrik Nyström bakom den uppmärksammade studien från Linköpings universitet: Cessation of tobacco and nicotine pouches increases home blood pressure, body weight and HbA1c som nu publicerats i den ansedda tidskriften Harm Reduction Journal.
Professor Nyström, vad kan du berätta om de nya forskningsresultaten?
- Det är mycket spännande fakta som framkommer i vår studie som jag har genomfört tillsammans med forskarkollegor här på Linköpings universitet. Bland annat så ökade både blodtryck och vikt hos personer som klarade att sluta snusa. Och det är ju ett resultat som många kanske inte förväntar sig. De flesta förknippar nog nikotin med någonting dåligt, vilket det alltså inte behöver vara. Vi fann också att mer än 70% klarade att sluta snusa, och de fick bara en lapp med tips om hur man slutar. Det är också ett slags bifynd – det verkar inte alls vara så svårt som många andra säger, att ha kontroll över sitt snusande.
Intressant! Men ni har även mätt effekten på blodsockret. Vad kan du berätta om det?
- Det stämmer att vi också har mätt nivåerna av HbA1c, alltså det som i folkmun kallas för ”långtidssockret”. Deltagarna i studien – som slutade snusa – lämnade blodprov vid start, efter fyra veckor och vid 12 veckor. Och efter dessa 12 veckor så kunde vi visa en statiskt signifikant ökning med 0,7 mmol/mol.
För oss som inte har koll på måttenheterna, är det mycket eller lite?
- Långtidsblodsockret hos en frisk person bör ligga under 42 mmol/mol. Men ligger man redan lite högt så kan även en sådan här ökning vara skillnaden för att ligga i riskzonen för allvarliga skador. Exempelvis så kan det vara fara för både ögon och njurar, som vid diabetes. Så det är inte en obetydlig ökning. Och man ska också komma ihåg att det är den genomsnittliga ökningen, så för vissa personer som slutade snusa så var ökningen mycket större.
Vad tror du ökningen av det långsiktiga blodsockret kan bero på?
- Det kan jag inte med säkerhet svara på, men gissningsvis så kan det bero på viktuppgången. Den genomsnittliga viktökningen under testperioden var 1,8 kg så det kan ju absolut påverka även blodsockret. Men då borde insulinhalten ha påverkats, och det gjorde den inte i vår studie. Men insulin är ett mer svajigt värde så i det avseende kan vår studie helt enkelt ha varit för liten.
Så professor Nyström, vilka råd vill du skicka med till personer som funderar på att sluta snusa, men som samtidigt vet att de har förhöjda blodsockernivåer?
- Det är viktigt att de tar kontakt med sjukvården om de går i de tankarna. Personer med förhöjt blodsocker eller med redan utvecklad diabetes, bör följas upp noga under ett snusstopp för att förhindra risken för allvarliga komplikationer av ett försämrat blodsocker!
